Det är lätt att tro att träning bara är det fysiska, men den mentala biten är minst lika viktig. I september sprang jag Lidingöloppet 30K för första gången. Jag har aldrig sprungit så långt tidigare. Och jag hade tyvärr inte tränat riktigt så bra som jag skulle önska. Regelbundet men med få långpass. Jag tror att jag klarade det bl a på att jag var målmedveten och att jag tänkte bra tankar hela vägen. Jag hade tydliga mentala strategier och struktur igenom hela loppet. Du kan se den här:

1. Jag delade loppet i många mindre bitar, 6x 5km, 3x 10km, 2x 15k

2. Den första halvan räknade jag upp till 15 för varje kilometer, 1, 2, 3…, och gav mig själv en positiv boost för varje kilometer med ex ”Yes en kilometer till”. Den andra halvan räknade jag ner 15, 14, 13… Även den halvan firade jag varje kilometer och påminde min med ex ”Bara 10 km kvar.” Det gör att den tyngsta biten blir en utförsbacke med lite extra skjuts.

3. Jag hade redan innan bestämt mig för vilket tempo jag skulle hålla. Ett realistiskt tempo byggt på tidigare resultat och nuvarande form. När det gick fortare, som det ofta gör de första kilometrarna så fick jag bromsa mig. Hamnade jag i en grupp med för lågt tempo sprang jag om, så att jag kunde hålla min plan. Jag sprang mitt eget lopp. Jämförde mig inte med någon annan löpare.

4. Jag har alltid tre mål inför ett lopp:

  • Ett väldigt realistiskt – ex komma i mål
  • Ett lite roligare – ex ett ok tidsmål
  • Ett riktigt roligt – väldigt bra tidsmål (utifrån mig)

5. Jag hade tre mantran:

  • Ut med bröstet och in med magen. Hjälpte mig att bibehålla tekniken och hållningen. När man blir trött är det lätt att säcka ihop.  Tror jag upprepade det 100-tals gånger.
  • Mjukt uppför. Hade hört Anders Szalkai säga detta någonstans. Istället för att kämpa. Uppför kan kännas tungt. Hade också övat in den känslan innan. Gick  i de värsta backarna med gott samvete.
  • Rulla nerför. Njöt av nedförsbackarna. Nedför är jag oftast stark och tog många löpare där.

6. Jag var noga med fylla på lite vid varje vätske- och energistation. Gjorde likadant på varje.

Jag hade hela tiden något att fokusera på, ett av mina mantran eller något km-mål. Jag lät aldrig tankar om trötthet slå rot. För första gången sprang jag också ett lopp med musik i öronen och det passade mig riktigt bra. Det blev ett roligt lopp med ett leende på läpparna genom hela loppet.

Kram Jennie 🙂 ♡

Mentalastrategier lidingöloppet